I onsdags blev det inte mycket sömn. Vi steg upp kl. 3 och Maria följde mig till bussen. Flyget avgick kl.7.

Patrik mötte mig på Gando och vi var på både Ikea och på MediaMarkt. På kvällen som vanligt på torsdagar familjemiddag.

Den här dagen tog vi en promenad till Westfield där vi handlade lite och åt lunch på TGI Fridayd. Vi serverades av en jättegullig tjej.

Det är underbart att promenera i Olympiska parken när vädret tillåter. Det finns så många gångvägar att man kan välja olika varje dag och det är så lätt att hålla avstånd.

Maria är ledig denna veckan så idag tog vi bussen tillsammans med en kompis till Ikea. Där gick vi runt ett par timmar.

Sista dagen i Bournemouth gjorde jag något fel rörelse så det knäckte till i ryggen och jag har fått ta det lite lugnt ett par dagar. Idag är jag mycket bättre och varit ute på en lång promenad i parken. 9.700 steg.

Vad jag förundrar mig över är hur många lyftkranar de har här, de bygger massor i olympiska parken och även utsikten från Marias fönster är en enda stor byggplats.

Vi kom i god tid till bussen så vi hann med en kaffe på Starbucks innan avfärd. Det var ingen trängsel på tunnelbanan dit, folk respekterade avstånd och munskydd. Bussen till Bournemoth likaså, där tog de tempen på oss innan vi fick gå ombord.

Väl framme mötte oss Thomas och tvillingarna och vi körde hem för lunch.

Jag hade köpt med mig godis från Corte Inglés som uppskattades av barnen.

Därefter var det dags att åka in till stan för att inhandla barnens försenade födelsedagspresenter. Jag fick ju sitta i karantän i två veckor så jag missade deras födelsedag. Vi fick stå i kö i ungefär tio minuter innan vi kom in i en nästan tom affär. De ville ha varsin laptop som de behöver för sitt skolarbete.

Nästa månad ska familjen flytta till ett nytt hus, så här äter vi sista måltiden tillsammans i gamla hemmet.

Måndag morgon var det skoldags. Och lite senare dags för Maria och mig att återvända till London.

Idag har jag promenerat i olympiska parken. Det blev 7.000 steg. Härligt att med gott samvete få röra sig fritt. Det har hänt mycket på byggfronten sedan senast jag var här.

Väl hemma bjöd Maria på en god lunch.

Snart är det slut på karantäntiden. På kartan ovan kan man se min dagliga promenad som är en kilometer lång. På torsdag får jag gå ut på ”riktigt” och då ska det bli en ordentlig långpromenad med bilder.

Idag var Maria ute i olympiska parken med några kompisar,

Resan hit gick fantastiskt bra, planet kom hit 30 minuter före utsatt tid, ingen kö vid passpolisen, ingen som frågade efter något papper, så det var bara att kila ut till bussen. Chauffören tog tempen innan man fick gå ombord och man fick bara sitta en i varje rad. Maria mötte vid bussen och sedan gick vi långsamt hemåt UTAN 😷 och njöt i det härliga sommarvädret. Väl hemma lagade Maria en god middag.

Idag blev det avskedslunch med Ria på SkandiTapas