Igår blev det besök på hundgården Anahi långt nere på södra delen av ön, 12 km inåt ön från Arguiniguin. Vi hade köpt med oss en hel del hundmat.

Stället drivs av Romina, helt frivilligt jobbar hon där sex dagar i veckan och sköter om alla dessa hemlösa hundar. Många frivilliga kommer hit för att rasta hundarna, tyvärr i en jobbig och stenig terräng. Många av hundarna, jag tror de flesta blir adopterade. Nyss hade hon fått in en dräktig hund som fick sex valpar och de är alla redan adopterade.

Enda gången jag lyckats samla alla barnen på ett foto var på ett bröllop i oktober.

I går var det dags att ta farväl.

En kväll samlades vi alla hemma och åt en god middag som Lolo hade tillagat. Bonusbarnen var alla här i Las Palmas över helgen då deras mamma fyllde 80 år.

Thomas sprang halv mara, det var ju därför han kom hit vid denna kalla tidpunkt. Trots slarv med mat och dryck i goda vänners lag fick han en riktigt bra placering.

Fick ett selfiestick i julklapp som ju måste prövas.

På fredagen var Patrik tillbaka och hämtade Daniela och lördag kom Thomas svärföräldrar. Men innan dess hade lille Rafa ramlat ner från rutschkanan och gjort sig illa i höger ben som han inte kunde stödja på. Det blev besök på akuten, men tack och lov var inget brutet. Det tog tre dagar som han vägrade stå på benet, men han var lika glad ändå och kröp omkring.

Det är många som undrat vad som hänt eftersom jag inte uppdaterat bloggen. Jag har haft fullt upp och inte orkat.
Jag lämnade London den 17:e januari tillsammans med Thomas och hans familj.

Patrik och Desiree lämnade stan dagen innan för skidsemester i Andorra, så när vi kom hem väntade Danielas mormor här för att överlämna henne till mig. Tre tvååringar här hemma var härligt, men ack så jobbigt!

Igår var Maria ledig och vi tog oss ut till Ikea. Här på bilden har vi kommit till Croydon där vi lämnade tunnelbanan för att byta till spårvagn.
Hela resan tog oss en och en halv timme och ändå var vi kvar i London. På Ikea började vi på restaurangen med en god lunch.

Medan vi satt där halade de flaggorna, helt utan respekt:

”Flaggetikett: Undvik att flaggan nuddar marken när den hissas och halas.”

Fyra timmar tog det oss att gå runt innan det var dags för hemresa. Då var vi ordentligt trötta.

Marianne körde mig till stationen i Halmstad och innan tåget kom hann vi med att fika.
Två timmar tåg till Kastrup, fyra timmars väntan där med tid för ännu en kaffe

… två timmar flyg tills jag klockan sju landade

… sedan återstod bara tåg, tunnelbana och buss innan jag dödstrött och vrålhungrig var hemma hos Maria, som väntade med en god middag och en flaska vin. (Men först var jag tvungen att hjälpa henne att slänga ut julgranen.)