Det har faktiskt gått en dryg månad sedan jag skrev något på min blogg. En väninna påminde mig idag om att det verkligen är på tiden, kul att höra att någon saknar mig.

Sanningen är dels att jag inte orkat, armen är mycket bättre, men långtifrån bra och dels att det inte händer så mycket.

I början höll jag mig mest hemma, men på senare tid har det blivit en del promenader, luncher och tom ett besök hos Frederick för att bli snygg i håret. Ria körde oss ner i min bil.