Sista dagen körde vi norrut till Arrieta, där min far byggt en samling bungalows, som det nu inte fanns något alls kvar av, så vi fortsatte till Jameos del Agua.

Det är en grotta i en sju km lång tunnel som bildades nät vulkanen Corona hade ett utbrott för 5.000 år sedan. Det lär vara den längsta vulkaniska tunneln i världen. Där finns en naturlig liten insjö med vita blinda krabbor som inte finns någon annan stans.

En restaurang, en swimmingpool, och en konserthall finns också, allt verk av Cesar Manrique. På min tid fanns det en sköldpadda i poolen och där badade jag många gånger. Idag finns ingen sköldpadda och man får inte ens bada där längre.

Lite längre upp ligger Cueva de los Verdes, en grotta i samma tunnel, där man får en guidad tur på en timme i olika gallerier med naturliga trappor och på vissa ställen fick man ta sig fram sammanvikt då det var väldigt lågt i tak.

Därifrån ett kort besök på el Mirador del Rio, också ett verk av Cesar

som så mycket annat på denna ö.

En kaffe hemma hos Ma Elena innan det var dags att styra kosan till flygplatsen för hemfärd. Underbara dagar, men jag behövde två dagar hemma för att vila upp mig.